Frågor om kunskaper i svenska var inte diskriminering

Lyssna
En kvinna sökte jobb på Eslövs kommun. Kvinnan tyckte att arbetsgivaren ställt kränkande frågor om hennes kunskaper i svenska under anställningsintervjun. Arbetsdomstolen meddelar i en dom idag att kvinnan inte blivit diskriminerad då hon nekades anställning, eftersom det var brister i den personliga lämpligheten som gjorde att hon inte fick jobbet.

Enligt Arbetsdomstolen (AD) har kommunen inte diskriminerat kvinnan genom att neka henne jobbet. Det var bristerna i kvinnans personliga lämplighet, inte hennes etniska tillhörighet, som gjorde att hon inte fick tjänsten.

AD anser inte heller att kommunen har trakasserat kvinnan vid intervjutillfället. Arbetsdomstolen skriver i domen att de frågor om betydelsen av vissa ord som ställts vid anställningsintervjun, även har ställts till andra sökande. Frågorna var relevanta för jobbet och objektivt ställda. Därför anser AD att det inte fanns ett samband med kvinnans etniska tillhörighet.

Bakgrund:

En kvinna sökte en tjänst som placeringsassistent hos Eslövs kommun. Hon hade tidigare vikarierat på den aktuella tjänsten och hade den utbildning och erfarenhet som krävdes för tjänsten.

Vid anställningsintervjun ställdes flera frågor, som kvinnan ansåg, ifrågasatte hennes kunskaper i svenska språket. Kvinnan som har makedonisk bakgrund men är född och uppvuxen i Sverige, fick inte jobbet utan tjänsten gick till en annan sökande.

Kvinnan tyckte att arbetsgivaren ställt kränkande frågor om hennes svenska språkkunskaper. Kvinnan anmälde därför Eslövs kommun till Diskrimineringsombudsmannen (DO) som stämt kommunen i Arbetsdomstolen för diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet.
Kommunen menar att frågorna inte ställts för att kontrollera språkkunskaper. Enligt kommunen var det brister i kvinnans personliga lämplighet som gjorde att hon inte fick tjänsten.

Ärende 2008-722
Presstelefon: 08-120 20 710

Publiceringsdatum: 2009-11-25