Rätt till gymnasial vuxenutbildning och gymnasial särvux (Ds 2009:20)

2009-08-31
Ärende LED 2009/146, Handling 2

Utbildningsdepartementet
103 33 Stockholm

Diskrimineringsombudsmannen (DO) har anmodats att yttra sig över ovanstående betänkande och lämnar följande synpunkter.

DO har utifrån sitt ansvarsområde inga synpunkter på huruvida kursvalsalternativet eller programalternativet skall väljas.

Förslaget om att en rättighet att läsa på gymnasial vuxenutbildning ska inträda först vid 25 års ålder riskerar enligt DO att för vissa grupper kunna medföra negativa konsekvenser för både arbetsliv och livsvillkor. DO anser att förslaget varken är tilläckligt utrett eller motiverat. Här efterlyses därför en analys av vilka konsekvenser den nya åldersregeln skulle få för olika grupper i samhället.

Exempelvis finns flera studier som visar att manliga elever har svårare att genomföra respektive få bra betyg på gymnasieutbildningar än kvinnliga elever. I synnerhet gäller detta för manliga elever med invandrarbakgrund. Enligt Integrationsverket hade t.ex. endast 45 % av pojkarna med invandrarbakgrund avslutat sin gymnasieutbildning efter fem år från starten. För pojkar med svensk bakgrund var motsvarande siffra 66 % (SOU 2005:56, s 236).

I gruppen ungdomar med funktionshinder finns också många som av olika anledningar inte klarat av att slutföra gymnasiet. Dessa bör ha en möjlighet att komplettera eller slutföra sin gymnasieutbildning så snart de önskar.

DO ställer sig således tveksam till slutsatsen att den nya åldersregeln är förenlig med det åldersdiskrimineringsförbud som gäller inom utbildningsområdet.

Vad gäller förslaget om att utbildning i gymnasial särvux ska få pågå under längst fyra år konstaterar DO att det inte getts någon annan förklaring till den föreslagna tidsgränsen än att det är samma tidsrymd som de nationella programmen i gymnasiesärskolan varar. I den aktuella elevgruppen finns med största sannolikhet personer vilkas nedsättning i funktionsförmåga medför att inlärningen kräver längre utbildningstid än fyra år. Det förefaller därför inte rimligt att införa denna skarpa tidsbegränsning, utan vore lämpligare att arbeta utifrån individuella studieplaner där hänsyn tas till de enskilda individernas förutsättningar.

Beslut i detta ärende har fattats av ombudsmannen Katri Linna efter utredning och förslag från juristen Maja Rajs Lundström. Enhetschefen George Svéd har också deltagit i handläggningen.
 

Katri Linna
Diskrimineringsombudsman 
 
Maja Rajs Lundström
Utredare