En arbetsgivare får inte diskriminera eller trakassera någon på jobbet.
Det är alltid arbetsgivaren som är ansvarig för att diskriminering eller trakasserier inte förekommer på arbetsplatsen. Personer som har en arbetsledande ställning på arbetsplatsen får inte diskriminera, exempelvis en vd, en personalchef eller en enhetschef.
Det är också arbetsgivarens skyldighet att se till att trakasserier mellan till exempel arbetstagare inte sker på arbetsplatsen. Förekommer det trakasserier ska arbetsgivaren utreda och sätta stopp för dem.
De som skyddas mot diskriminering på arbetsplatsen är anställda, arbetssökande, praktikanter och prao-elever. Även inhyrd och inlånad arbetskraft har ett skydd mot diskriminering.
Någon som arbetar på en arbetsförmedling, en a-kassa, ett fack, en arbetsgivarorganisation eller på en myndighet eller ett företag som beviljar bidrag till att starta en näringsverksamhet eller som beviljar yrkesbehörighet, får inte heller diskriminera sina kunder eller klienter.
Observera att det alltid är Arbetsförmedlingen, A-kassan, facket, arbetsgivarorganisationen eller liknande som har ansvaret för vad som händer på företaget eller organisationen och som kan bli anmälda för diskriminering. Man kan alltså inte anmäla enskilda personer.
Diskrimineringsförbudet gäller diskriminering som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Observera att i sammanhang rörande arbetslöshetsförsäkringen gäller inte åldersdiskrimineringsförbudet.
Osäker på begreppen? Läs mer här