Diskrimineringslagen säger att barn och elever ska skyddas från diskriminering och kränkningar i skolan. Alla elever ska kunna vara med och känna sig delaktiga i skolan oavsett religion eller annan trosuppfattning som till exempel ateism. Skolan ansvarar för att förebygga och förhindra att elever blir utestängda, kränkta eller diskriminerade. Enligt läroplanen får undervisningen i skolan inte vara religiöst färgad. Om skolavslutningen är obligatorisk gäller samma regler för den som för resten av undervisningen. En skola som utesluter vissa elever på avslutningen lever inte upp till lagens ambitioner.
Utgångspunkten ska vara att alla elever ska kunna delta i skolavslutningen. Om skolan ändå väljer att hålla skolavslutningen i kyrkan borde de elever som, med hänvisning till religion eller annan trosuppfattning, inte vill delta erbjudas något annat alternativ av skolan eller slippa att vara med. Det är viktigt att skolan i förväg informerar elever och föräldrar om hur avslutningen ska utformas.
Men det hindrar inte skolorna att i undervisningen besöka kyrkor och andra religiösa lokaler. Det är också viktigt att de elever som vill har möjlighet att uttrycka sin religion, exempelvis genom att delta i en religiös akt.
DO menar också att det i skolorna måste finnas utrymme för traditioner som på något sätt har anknytning till kristendomen. Gränsen för när en tradition övergår till att vara uttryck för religionsutövning måste bedömas från fall till fall.
DO upplever inte att detta är en stor fråga och har betydligt större problem på andra områden i skolan som exempel trakasserier, kränkningar och diskriminering av barn och elever. Vi har få anmälningar om skolavslutningar och de vi har fått kommer främst från etniska svenskar som är ateister. I media får man intrycket av att denna diskussion är ett resultat av den etniska mångfalden och att det är invandrare som vill få bort de svenska traditionerna. DO:s bild är snarare att det hör ihop med sekulariseringen av samhället och skilsmässan mellan Svenska kyrkan och staten.