I debatten som från och till har förts omkring ärendet har det framställts som en strid mellan jämställdhet och religiös extremism.
Men företagets beslut att inte ge mannen praktikplats hade ingenting med hälsningsritualen att göra. Det berodde på att han hade fel kompetens och i viss mån också på hans fysik, vilket den kvinnliga vd:n intygade i tingsrätten.
Hur mannen än hade hälsat så hade han inte fått någon praktikplats. Arbetsförmedlingen har alltså grundat sitt beslut på ett felaktigt antagande.
I Lena Anderssons tolkning är den muslimska mannens upprättelse ett utslag av ”könsapartheid”, ett tecken på att skyddet av religion går före skyddet mot sexism. I sin upprördhet skjuter hon långt utanför målet och luftar dessutom en rad fördomar om hur muslimska män ser på kvinnor.
Den enskildes rätt att utöva religiösa sedvänjor skyddas av Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Konventionen gäller som svensk lag. Diskrimineringslagen ger enskilda personer skydd mot diskriminering som har samband med religion, bland annat inom arbetsmarknadspolitiska program.
Lagen säger också att arbetsgivaren ska främja lika rättigheter och möjligheter för alla anställda, oavsett kön, etnisk tillhörighet och religion. Om en manlig anställd skulle känna sig kränkt av att en kvinnlig muslimsk arbetskamrat inte vill ta honom i hand, så åligger det alltså arbetsgivaren att hitta en lösning på situationen. Vår erfarenhet är att det är frågor som arbetsgivare kan hantera på ett bra sätt tillsammans med arbetstagarna.
Katri LinnaDiskrimineringsombudsman