– Anmälningarna till DO vittnar om hur brister i tillgängligheten på olika sätt leder till att personer med funktionsnedsättning inte får tillgång till sina mänskliga rättigheter, säger Katri Linna.

Visserligen har regeringen nu presenterat en utredning som föreslår att bristande tillgänglighet ska omfattas av diskrimineringslagens förbud mot diskriminering, men än lär ny lagstiftning dröja. Utredningen ska inom kort skickas på remiss. Regeringen ska också låta belysa vilka kostnader förslaget kan medföra för offentliga och privata aktörer innan det läggs fram för riksdagen.

Diskrimineringsombudsmannen kommer att gå i Stockholmståget, men den landsomfattande Marschen för tillgänglighet sker på totalt 31 orter i Sverige. I samband med marschen kommer Katri Linna att hålla ett tal på Sergels torg.
Personer som har en funktionsnedsättning ska kunna delta i samhällslivet på samma villkor som alla andra. Men diskrimineringslagen saknar idag ett skydd mot missgynnande på grund av bristande tillgänglighet på andra områden än arbetslivet och högskolan – och där är skyddet dessutom begränsat (se faktaruta).

Bristande fysisk tillgänglighet leder bland annat till att människor inte kan rösta när det är val eftersom många vallokaler är otillgängliga. De kan inte heller använda sig av kollektivtrafiken eller gå i affärer och komma in på restauranger som andra. Det kan till exempel handla om hindrande trappsteg eller avsaknad av hiss.

– Människors vardag blir begränsad och de hindras att på lika villkor utöva och hävda sina rättigheter, menar Katri Linna.

DO vill öka diskrimineringsskyddet så att människor med funktionsnedsättning får samma tillträde till den fysiska miljön och olika typer av information som andra. Den som inte gör vad som skäligen kan krävas för att skapa tillgänglighet bör kunna bli skyldig att betala ersättning enligt diskrimineringslagen. Målet är att människor med funktionsnedsättning inte ska missgynnas i förhållande till personer utan nedsättning.

DO menar också att diskrimineringsskyddet ska omfatta alla de samhällsområden som idag gäller för andra diskrimineringsgrunder, det vill säga kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och ålder.

Ett sådant diskrimineringsskydd skulle bidra till att personer med funktionsnedsättning får möjlighet till upprättelse när rättigheter kränks.

– Skyddet skulle även verka förebyggande och öka trycket för att samhället blir tillgängligt för alla.

DO stödjer sig bland annat på FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I den står det att ”diskriminering på grund av funktionsnedsättning […] omfattar alla former av diskriminering inklusive underlåtenhet att göra skälig anpassning”. Sverige har skrivit under och förbundit sig att följa konventionen.

Under 2009 fick Diskrimineringsombudsmannen in cirka 300 anmälningar från personer som har upplevt sig ha blivit diskriminerade på grund av deras funktionsnedsättning. De flesta anmälningarna handlade om bristande tillgänglighet på andra områden än arbetsliv och högskola.

I Stockholmsmarschen kommer bland andra också folkhälsominister Maria Larsson (KD) och vänsterpartiet ledare Lars Ohly att delta. Samling sker klockan 13.00 i Humlegården.