MR-delegationens förslag kan sammanfattas i tre punkter: tydligare lagstiftning om mänskliga rättigheter i Sverige, en satsning på utbildning och forskning om mänskliga rättigheter, samt en ny nationell kommission för mänskliga rättigheter som är underställd riksdagen.

Diskrimineringsombudsmannen Katri Linna välkomnar delegationens förslag.

– Det är viktigt att vi medvetet och systematiskt följer upp hur Sverige lever upp till sina internationella åtaganden om mänskliga rättigheter, både när det gäller lagstiftning och vilket reellt genomslag de mänskliga rättigheterna får i samhället.

Katri Linna tycker däremot att det saknas en djupare analys av hur de MR-institutioner som redan finns i Sverige skulle ha kunnat utföra det uppdrag som nu läggs på en kommission.

– Vi har en rad myndigheter som redan arbetar för att värna människors tillgång till sina mänskliga rättigheter och frågan är förstås hur långt vi hade kunnat nå utan att införa en ny myndighet. Det hade varit intressant om delegationen hade fört en djupare diskussion om andra möjligheter, inte minst vad gäller Justitieombudsmannens och Diskrimineringsombudsmannens roller.

En brist i förslaget är också att kommissionens uppdrag inte kopplas till några rättsliga verktyg för att säkerställa respekten för mänskliga rättigheter, menar Katri Linna.

– För att förändra samhället måste man sprida kunskap om de mänskliga rättigheterna, men det måste också finnas rättsliga verktyg för att genomdriva att människor får tillgång till sina rättigheter. Den internationella trenden är att man för samman bevakningsuppdraget med det rättsliga uppdraget, till exempel möjligheten att företräda personer som blivit diskriminerade.