– Det är i det lokala, i vardagen, som romers mänskliga rättigheter kränks. Därför är det viktigt att kommuner tar sitt ansvar för att leva upp till principen om alla kommunmedborgares lika rättigheter, även romers, sa Heidi Pikkarainen, utredare på DO, i sitt inledningstal under seminariet.

Mötet i Göteborg var ett av flera som ska hålls på lokal nivå på olika platser i Sverige; de andra kommer att hållas bland annat i Stockholm och i Malmö. Syftet med mötena är att skapa en dialog mellan romska representanter och representanter för kommunen samt att mötesdeltagarna tillsammans ska identifiera både vilken diskrimineringsproblematik som romer möter i kommunen och vilka åtgärder som kommunen bör vidta för att romers rättigheter inte ska kränkas.

DO har nyligen släppt rapporten ”Romers rättigheter – Diskriminering, vägar till upprättelse och hur juridiken kan bidra till en förändring av romers livsvillkor”.

Rapporten visar att mellan 2004 och 2010 har DO fått in cirka 230 anmälningar från romer. I 10 procent av ärendena har DO startat en rättsprocess som i nästan samtliga fall lett fram till någon form av upprättelse för romer. 

Rapporten visar också att cirka 70 procent av anmälningarna kommer från romska kvinnor. Cirka 50 procent av anmälningarna från romer rör diskriminering på offentliga platser.

– Det är ofta i de vardagliga situationerna som romska kvinnor blir utsatta. En sådan situation som att gå och handla och som de flesta ur majoritetssamhället upplever som oproblematisk, är ofta oerhört påfrestande för romska kvinnor. De punktmarkeras, misstänkliggörs eller nekas helt enkelt att komma in. Det som ytterligare komplicerar fallen är att romska barn som följer med sin mamma in i till exempel butiken, ser sin förälder bli diskriminerad. Man kan fråga sig vad det kan få för konsekvenser för barnens inställning till sin romska identitet, sa Heidi Pikkarainen.

Många deltagare på seminariet bekräftade rädslan för att berätta att man har en romsk identitet, både i skolan, på arbetsplatsen eller i kontakten med myndigheter.

Cirka 20 procent av anmälningarna till DO från romer rör diskriminering inom socialtjänsten.

– Jag tror att diskrimineringen av romer inom socialtjänsten är oerhört omfattande. Men det kräver mycket innan man vågar anmäla en myndighet som man står i beroendeförhållande till, det finns en rädsla för att myndigheten ska bestraffa en. Vad gäller socialtjänsten finns det också en lång historia av tvångsomhändertagande av romska barn, sa Thereza Eriksson, resursperson på den romska folkhögskolan Agnesberg.

Heidi Pikkarainen bekräftade att DO ser en historisk kontinuitet vad gäller antiziganism.

– Den historiska bakgrunden av förföljelse och förtryck samt att antiziganismen idag fortfarande är mycket öppen, påverkar romers förtroende för samhället.

Heidi Pikkarainen och Domino Kai från DO 

Mötesdeltagarna samlades efter seminariet för att i smågrupper prata om diskriminering av romer inom arbetsmarknad, bostad, socialtjänst och utbildning.

Inom ”bostadsgruppen” diskuterades bland annat segregation.

– Det finns vissa bostadsområden i Göteborg, till exempel Bergsjön, där många romer bor. Vi från hyresgästföreningen ser att många av de bostäderna är dåligt skötta. Det är fastighetsägarnas ansvar att det inte ser ut så, sa Maria Augustsson, jurist på Hyresgästföreningen.  

– Redan på 1960-talet placerades vi resande ut av kommunen i undermåliga bostäder. Det präglar än idag många av oss, till exempel vad gäller sjukdom. Vi fick bo i ruckel, berättade Fritz Rosendahl från Kulturgruppen för resandefolket.
Gruppen diskuterade också att diskriminering inom bostadsmarknaden kan bli ett särskilt stort problem i Göteborg, där strukturen i bostadssystemet under lång varit godtycklig istället för uppbyggd kring ett kösystem.

– Det leder ju till att det blir mycket mindre transparent och mer öppet för diskriminering från bostadsvärdarna, sa Maria Augustsson.

Diskriminering inom bostad leder också till kedjeeffekter och diskriminering inom andra områden, ansåg gruppen.

– När romer blir diskriminerade i samband med bostad och enbart blir hänvisade till vissa specifika områden, leder det till att romer får svårare att ta del av utbildning på lika villkor. Det i sin tur leder till diskriminerande strukturer på arbetsmarknaden, sa Diana Nyman, sakkunnig i romska frågor och medlem i DO:s råd.

Diana Nyman, sakkunnig i romska frågor, diskuterar diskriminering på bostadsmarknaden. I bakgrunden syns Maria Augustsson från Hyresgästföreningen i Göteborg.

För att kommunen ska leva upp till principen om icke-diskriminering föreslogs flera åtgärder, bland annat positiv särbehandling, att romsk kompetens anställs vid kommunen, att kommunen tar initiativ till romsk delaktighet och att det inrättas ett romskt informations- och kunskapscentrum i Göteborg.

– Jag har noterat alla goda förslag och tar med mig detta till den politiska ledningen i Göteborg. Det är uppenbart att det finns ett behov av ett permanent samråd mellan romska föreningar och kommunala politiker, sa Thomas Martinsson, kommunalråd i Göteborgs stad.

Soraya Post, lärare på den romska folkhögskolan Agnesberg, avslutade seminariet med en uppmaning till representanterna från kommunen:

– Vi behöver inte mer lagstiftning, det finns verktyg i form av konventioner, bestämmelser mot diskriminering och nu även DO:s rapport. Det vi behöver är action, bland annat från kommunen!