Presentationen inleddes av diskrimineringsombudsman Agneta Broberg som bland annat påpekade att ålder är en ny diskrimineringsgrund och att det därför behövs mycket forskning på området.

-Det kommer att krävas ett stort arbete för att riva de strukturer och fördomar som idag finns inom olika organisationer och som till exempel leder till att de som är över 55 år sällan blir kallade till intervjuer när de söker jobb, sa Agneta Broberg.

Olle Brynja berättade kort hur DO arbetat med åldersdiskriminering sedan lagen infördes 1 januari 2009. Sedan lagen kom har DO drivit några fall till domstol och arbetat med att utveckla egen kunskap om åldersdiskriminering. Ett viktigt steg i det arbetet har varit den studie som DO beställt av Clary Krekula (sociolog vid Karlstads universitet) och som presenterades idag.

Sedan presenterade Clary Krekula sin studie. Hon pekade bland annat på att det saknas  systematiska beskrivningar av åldersdiskriminering i svensk arbetsliv.

Clary Krekula

- Det är viktigt att vi har ett ord att sätta på fenomenet åldersdiskriminering för att kunna identifiera den.

Krekula berättar att studien visat att både yngre och äldre arbetssökande upplever åldersdiskriminering i rekryteringssituationer. Skillnaderna ligger i att äldre upplever mer diskriminering när det gäller kompetensutveckling medan yngre upplever mer problem vad gäller trakasserier.

Efter presentation ledde Olle Brynja (DO) ett panelsamtal med Sandra Fågelberg från projektet Ung och dum, Emelie Mire Åsell från RFSL-ungdom, riksdagsledamot Barbro Westerholm och Clary Krekula, sociolog och författare bakom studien Åldersdiskriminering  i svenskt arbetsliv.  Han bad panelen att inleda samtalet med att reflektera över åldersdiskriminering som fenomen i arbetslivet.

Barbro Westerholm drog paralleller till den tid då riksdagen började diskutera frågor om jämställdhet och menade att det krävs speciella ”glasögon” för att kunna se åldersdiskriminering.

- Det är viktigt att lagen finns. Den sänder ut en norm som arbetsgivarna kan tillämpa i vardagen. Det handlar både om hur vi går tillväga för att kunna använda alla mänskliga resurser som finns men också för att kunna se hur vi behandlar varandra.

Emelie Mire Åsell (RFSL-ungdom) menade att ålderskodningen är så stark att ungdomar inte tas på allvar.

- Om man är ung anses man inte kunna vara professionell.

Sandra Fågelberg (projektet ”Ung och dum”) talade om ”ålderismen” som skapar en maktskillnad och att man idag kan tala om en åldersmaktordning. Den är så utbredd att den leder till att barn och unga har låga förväntningar både på sig själva och sin omgivning.

- De tänker nästan att de måste vänta tills de fyller 25 år för att få rättigheter och kunna ställa krav.

Hon påpekade också att det är problematiskt att diskussionen om åldersdiskriminering har ett huvudsakligt fokus på arbetslivet vilket därmed utesluter barn och unga från samtalet.

Olle Brynja pekade på att DO i anmälningarna kan se att flera diskrimineringsgrunder samspelar just med ålder och frågade panelen om deras tankar kring ålder och intersektionalitet, det vill säga då olika diskrimineringsgrunder samverkar.

- Unga hbtq-personer upplever en dubbel utsatthet vid sitt inträde på arbetsmarknaden genom att de både är unga och tillhör gruppen hbtq, sa Emelie Mire Åsell.

Hon berättade också att unga hbtq-personer har en sämre psykisk hälsa vilket bland annat kan bottna i mobbing under skolåldern. Det i sin tur gör att de har ett senare inträde på arbetsmarknaden. De är då både unga och mer oerfarna än sina jämnåriga, vilket utgör ytterligare ett hinder för att få jobb.

Clary Krekula talade också om att åldersdiskrimineringen kan se olika ut beroende av arbetsplats.

- Vi pratar ofta om att vi behöver fler yngre i riksdagen men aldrig att vi behöver fler äldre. Idag finns det till exempel få äldre kvinnor i riskdagen.

Som avslutning fick panelen också blicka framåt kring åldersdiskriminering.

Barbro Westerholm pekade på att riksdagen kommer att klubba genom ett utvidgat skydd mot åldersdiskriminering den 20 mars. Det innebär att skyddet mot åldersdiskrimineringen kommer att omfattas inom fler områden, till exempel inom vård och omsorg.

- Det kommer att ha stor betydelse som normsändare för att äldre med till exempel blod- eller bröstcancer ska få samma vård som yngre.

Clary Krekula pekade också på att en studie av arbetsgivare i 25 länder visade att arbetsgivare i Sverige är sämst rustade för att bereda äldre arbete.

- Det ställer stora krav på omställningar hos arbetsgivare om vi ska leva upp till Reinfeldts ambition att vi ska kunna arbeta tills vi är 75 år.

Emelie Mire Åsell menade att ungdomsorganisationerna är på frammarsch.

- Det finns en större politisk medvetenhet i dessa organisationer idag. Förut kanske syftet mest var socialt medan nu driver vi verkligen politiska frågor.

Slutligen uppmanade panelen DO att få fart på debatten om åldersdiskriminering så att fler människor får på sig de glasögon som gör att de kan se diskrimineringen. Det kan också leda till en skarpare och tydligare lag. Panelen menande också att DO bör jobba mer med att informera ungdomar om deras rättigheter och om hur man anmäler.