Svensk rättssäkerhet brister så länge diskriminerades rätt inte tillgodoses
Debattartikel publicerad Svenska dagbladet 9 mars 2023
Det har stått klart – i vart fall sedan december 2021 – att svensk processrätt måste reformeras för att ge den som utsatts för diskriminering rätt till ett effektivt rättsskydd. Än så länge finns inget förslag från regeringen. Detta är allvarligt. DO skriver nu till regeringen med uppmaningen att påbörja detta viktiga arbete omgående.
I juli 2015 skulle en man med chilenskt ursprung, som var bosatt i Stockholm, resa med inrikesflyg från Göteborg till Stockholm. På grund av att flygplanets befälhavare sammankopplade honom med en annan passagerare med härkomst från mellanöstern togs han ut för en extra säkerhetskontroll.
Händelsen blev startskottet till en lång domstolsprocess som handlar om att den som blivit diskriminerad har rätt att få diskrimineringsfrågan prövad. Sedan frågan avgjorts av EU-domstolen genom ett förhandsavgörande och Högsta domstolen avgjort målet med ledning av detta förhandsavgörande är det nu hög tid för lagstiftaren att åtgärda de brister som finns i svensk processrätt.
Domstolsprocessen började när DO väckte talan mot flygbolaget vid Stockholms tingsrätt och begärde att flygbolaget skulle betala 10 000 kr i diskrimineringsersättning till mannen. För mannen var inte ersättningen det viktiga. Han anmälde flygbolaget till DO för att det skulle förstå att de hade diskriminerat honom. DO begärde därför att flygbolaget skulle erkänna diskrimineringen av mannen.
I svensk processordning handläggs diskrimineringsmål som dispositiva tvistemål. Det betyder att parterna själva råder över processen. I de fall när den som stämts in, i detta fall flygbolaget, väljer att betala vad käranden, i detta fall DO, begär avslutas målet utan någon prövning av sakfrågan i målet.
I tingsrätten förnekade flygbolaget att mannen utsatts för diskriminering, men gick med på att betala 10 000 kr till mannen. Tingsrätten dömde i enlighet med flygbolagets medgivande utan att pröva om mannen utsatts för diskriminering. Efter att DO överklagat domen uttalade hovrätten att tingsrättens avgörande var korrekt. Målet gick vidare till Högsta domstolen, som begärde att EU-domstolen skulle uttala sig om den svenska processrätten – som förhindrade en prövning av diskrimineringsfrågan – var förenlig med EU-rätten.
EU-domstolen underströk att alla som utsatts för diskriminering har rätt till ett effektivt rättsmedel. Med detta ska förstås att den som har diskriminerats ska ha möjlighet att få sin sak prövad och också få upprättelse. EU-domstolens slutsats var att den chilenska mannen hade rätt att få frågan om han blivit diskriminerad prövad av domstol. Han hade inte tillförsäkrats ett effektivt rättsmedel enbart genom att flygbolaget betalade ersättning till honom.
När sedan målet åter kom på Högsta domstolens bord erkände flygbolaget att det hade diskriminerat mannen. Det fanns då ingen fråga för Högsta domstolen att pröva. DO:s överklagande avslogs därför. Det intressanta med Högsta domstolens prövning är dock inte själva slutet utan det särskilda yttrande som samtliga närvarande justitieråd (domare i Högsta domstolen) enades om.
I det särskilda yttrandet – som är ställt till lagstiftaren – anger de fem justitieråden att EU-domstolens dom medför att överväganden måste göras om hur svensk processrätt ska anpassas till EU-rättens krav på rätt till prövning och fastställande av att diskriminering skett.
Högsta domstolens avgörande meddelades den 21 december 2021, det vill säga för mer än ett år sedan. Såvitt DO vet har ännu inget arbete påbörjats på Regeringskansliet för att anpassa svensk processrätt till rätten att få frågan om diskriminering prövad. Detta är allvarligt. Att inte bli diskriminerad är en mänsklig rättighet. För att den rätten ska kunna utövas av var och en på lika villkor krävs det en översyn av de regler som styr handläggningen av diskrimineringsmål i svensk domstol.
Lars Arrhenius, diskrimineringsombudsman
Karin Ahlstrand Oxhamre, chef för processenheten på DO